Hjärnan

Inled lektionen med klippet ”Timglas” (cirka en minut).

Innan du startar filmen säger du till eleverna att de skall sätta sig skönt, gärna blunda eller titta på sanden som rinner. Att de skall vara tysta, sitta still och bara träna på att slappna av. Du säger till när sanden börjar rinna och när den runnit klart.

Jag brukar använda klippet när en ny lektion skall börja, när vi ska skifta aktivitet, vid lärarbyten eller bara för att komma ner i varv. Jag brukar också berätta om vikten av att kunna slappna av.

Samtala sedan med eleverna om förra värdegrundslektionen “In i ringen i mitten”. Till exempel kan du lotta fram en elev i taget som får berätta en sak han eller hon minns från förra passet. Fortsätt tills ni har fått en god sammanfattning av era tankar kring arbetsro och “In i ringen i mitten”. 

Säg till eleverna att ni under denna lektion ska lära om hur hjärnan fungerar.

Skriv upp lektionsmålet på tavlan:

Titta på musikvideon “Kämpa på”. 

Hjärnan och ansträngning

Många elever tror att deras högpresterande klasskamrater är smarta av naturen. Visst har en del elever lättare för skolarbete än vad andra har. Det är dock viktigt att avdramatisera den föreställningen, och istället få eleverna att koppla ihop goda studieresultat med hårt arbete. Att härleda framgång till någon sorts medfödd talang hjälper föga, man kan inte påverka sina generna. Däremot kan man påverka inställningen till att ta sig an nya utmaningar och till att kämpa hårt.

Min erfarenhet som lärare är, att de elever som haft goda studieresultat, har lagt ner mycket tid och kraft på sitt skolarbete. För att få eleverna mer medvetna om detta kan det hjälpa att få kunskaper om hur hjärnan fungerar. Filmen “Hjärnan”  åskådliggör detta med hjälp av en enkel modell.

Vi människor föds med ungefär 100 miljarder hjärnceller. Kvaliteten på dem kan vi inte påverkar, det styrs av arvet. När vi utför olika saker så skickas signaler mellan hjärnceller. Dessa signaler, eller kopplingar mellan cellerna, är av särskilt intresse. Dessa styrs nämligen inte av arvet utan av de utmaningar man ställs inför. Att träna nya saker, ta sig an utmaningar, men även att repetera mycket gör att dessa kopplingar blir både fler och starkare. Det är på detta vis vårt minne byggs upp. Vi lärare har en nyckelroll i detta arbete eftersom vi kan utsätta eleverna för olika typer av utmaningar och på så vis träna upp de kopplingar som sker mellan hjärnans celler.

För att förtydliga brukar jag jämföra med att träna någon idrott eller att lära sig spela ett instrument. Eleverna vet och inser att man inte lär sig att till exempel spela piano eller att bli bra på basket automatiskt. Man måste träna och öva mycket. Detsamma gäller även för skolsaker som att lära sig läsa, skriva och räkna etc.

När man dessutom lyckas med något, utsöndras ett ämne som heter dopamin, som är en del av hjärnans eget belöningssystem. Dopamin gör nämligen att man mår väl och känner sig bra. Sammanfattningsvis bidrar hårt arbete till förhöjda prestationer, som i sin tur bidrar till fler kopplingar mellan hjärncellerna, och till ökade mängder dopamin vilket man mår bra av.

Visa filmen “Hjärnan” eller håll själv en liknande presentation. 

Dags för EPA

Nu är det dags för en EPA. EPA är en metod som går ut på att eleverna först jobbar en stund Enskilt, därefter i Par och avslutningsvis följer man som lärare upp resultaten på något vis med Alla.

Låt eleverna Enskilt få fundera på frågor av typen:

Para därefter ihop eleverna två och två, gärna i par som du vet fungerar, och låt dem delge varandra sina tankar.

Efter ett tag håller du en avslutande diskussion där paren, i tur och ordning, berättar något som de vill lyfta inför alla. På så vis lyfts klassens sammanlagda tankar kring frågorna upp. 

Nu är det dags att runda av lektionen.

Be eleverna att under en stund fundera på vad de lärt sig och tagit till sig under lektionen.

Låt dem sedan uppdatera sina Värdegrund-matriser.