Fettisdagen, semlan och fastan

Förberedelser för läraren 

Läs igenom resursen här och fundera på om det finns information som du själv har att tillägga. Sätt dig in i frågan lite extra om du inte känner att du har kunskapen som krävs. Nedan presenteras länkar till användbara källor om semlan:

• Semlans historia och fastan på So-rummet
• Nordiska museets faktasida om semlan och fastan
• Om påskfastan på Wikipedia
• Fettisdagskunskap inför fastan på Historiska ord
• Karnevalskonceptet på Wikipedia
• Om karnevalstiden på Mångkulturella almanackan

Olika skolor och områden har olika starka traditioner kopplade till semlor och fettisdagen. Att äta semlor är trots allt kopplat till kulturtradition och identitet, trots att dess kristna rötter inte längre är så starka. På vissa platser kan man nästan förutsätta att varje elev kommer att utsättas för en semla kring fettisdagen och på andra platser är det något som nästan ingen äter. Du som lärare känner ju din skola och klass bäst och kan följaktligen anpassa resursen och upplägget därefter.

Genomförande: Vad är en hetvägg?

Känt barn har som känt många namn. Börja lektionen med att se om eleverna kan ringa in dagens ämne. Mer information om hetvägg hittar du på semlor.nu. Skulle det visa sig att ingen har den blekaste aning så kan du ju gå vidare och fråga om om de vet vad en ljugfink är, eller vad en fastlagsbulle är – eller en fettisdagsbulle? Förr eller senare kommer någon elev att veta vad du talar om. Skulle eleverna inte alls känna igen dessa namn får du visa dem en semla gå vidare därifrån.

Genomförande: Semlans fyra hörn

Berätta för eleverna att det tydligen föreligger en viss kontrovers kring när semlan kan eller bör ätas. Formulera det sedan som en fyrahörnsövning. På dialogguiden kan du läsa om hur en fyrahörnshövning genomförs. När är det acceptabelt att äta en semla? Berätta att det faktiskt finns ett rätt och ett fel svar på frågan – fast det finns många olika åsikter.

• Hörn#1: Innan fettisdagen och på fettisdagen – men INTE efter.
• Hörn#2: På fettisdagen och efter – men INTE innan.
• Hörn#3: Endast på fettisdagen och INGEN annan dag?
• Hörn#4: Annan lösning (Här kommer eleverna nog att poängtera att att när som helst innan fettisdagen rimligtvis kan innehålla ett helt år av semmelätande ända från dagen efter fettisdagen året innan …)

Genomför övningen och lyssna på elevernas motiveringar till varför de ställt sig i olika hörn. Ge dem återkoppling och beröm god argumentation – även om de faktiskt inte har rätt i sak. Gå sedan vidare till nästa och gör en fördjupning i vår kristna kulturhistoria som förklarar varför hörn#1 är det korrekta.

Genomförande: Om den kristna fastan och om festerna som föregår den

Så hörn #1 är det korrekta hörnet då fettisdagen är den sista dagen innan askonsdagen – som i sin tur är starten på den kristna fastan som varar till påskdagen. Att festa lite extra med godsaker innan du går in i en period av avstående är ju inte så konstigt. Att – som vissa fått för sig – se fettisdagen som startdag för ett långvarigt semmelmissbruk är alltså helt knasigt.

Kopplat sedan till frågan om fastan finns ett antal ord och uttryck som kan belysas extra:

• Påskfastan (för det finns andra tider på året då kristna fastar) pågår sedan i 40 dagar i västkyrkan (söndagarna undantagna) och bryts sedan på påskdagen – för att fira Jesu uppståndelse. Fastan handlar traditionellt om att avstå från kött, ägg och sötsaker men även andra saker kan avstås ifrån (exempelvis: alkohol, cigaretter, kaffe, sex, andra former av njutning etc.).
• Fettisdagen är följaktligen fet eftersom det är sista dagen att svulla innan fastan påbörjas. En fettisdagsbulle är då en söt och onyttig bulle som serveras denna tisdag.
• Fastlagen är de tre dagarna innan fastan påbörjas (köttsöndagen, blåmåndagen och fettisdagen). En fastlagsbulle är då en söt och onyttig bulle som serveras under denna tid.
• Karnevalen är den tid av fest och gamman som föregår fastans allvarstid. Traditionellt en period av stora fester, upptåg, maskerader och dylikt. I katolska länder tar det inte sällan över hela stadsbilden med stora och påkostade festligheter och parader. Namnet är lite omtvistat men den populäraste tolkningen är att det kommer från det medeltida latinets carne (kött) vale (farväl) = farväl till köttet.

Genomförande: Alla putslustiga frågor om kopplingarna mellan Jesus och påskharen får sin förklaring 

Ganska vanligen återkommande är att folk gör sig lite lustiga kring kopplingen mellan påsken och påskens budskap (Jesu plågsamma död på korset för våra synders skull och hans uppståndelse tre dagar senare som bevis på att den som tror på honom kan besegra både ondskan och döden) och det ganska glättiga sätt på vilket det firas av många i Sverige (påskägg med godis, färggranna påskfjädrar, choklad, målade ägg, påskharar etc.). För den som inte kan sin fasta och de effekter denna fasta har i bondesverige är ju detta inte så konstigt men för de så sitter inne med denna kunskap torde frågan inte vara omöjlig att dechiffrera.

Efter en genomgång av fettisdagen, karnevalen och fastans funktion och betydelse för kristna så borde eleverna kunna dra sina egna slutsatser. Fråga dem därför: Om påsken nu handlar om att Jesus enligt kristendomen återuppstår från döden – varför är det så mycket fokus på ägg och godisätande. Varför är det så?

Ge eleverna tid att fundera – enskilt eller i grupp. Om du märker att det går trögt kan du ju ge ledtrådar i stil med att traditionen är gammal och härrör från en tid då så gott som alla svenskar i landet var bönder, en tid utan elektricitet osv.

Samla sedan in elevernas tankegångar i en gemensam diskussion. Troligtvis har de satt fingret på det korrekta svaren men om inte så hjälp dem på traven. Det är ju inte konstigt att en 40-dagarsperiod fokuserad på avhållsamhet avslutas med fest med mycket onyttighetere (godis och choklad) och inte heller konstigt att bönder som har höns som värper ägg varje dag (ägg som inte får ätas på grund av fastans förbud) har samlat på sig ett enormt överskott av ägg som måste göras slut när fastan väl bryts till påsken. Beträffande påskharen kan man med lätthet göra paralleller till hur vår allt mer globaliserade värld gör att vi snabbare och snabbare delar traditioner som kommer från andra länder.

Påskharen kommer från en tysk tradition och har kommit till Sverige med invandring därifrån. Lite på samma sätt som vår bild av julen innehåller många element från Tyskland och Nederländerna och Halloween slagit igenom på bred front i Sverige bara de sista tjugo åren.

Genomförande: Jämför fasta med fasta

Ett lämpligt sätt att avsluta en lektion om fettisdagen och fasta är att jämföra den kristna fastan med den muslimska fastan. I takt med att Sverige blivit allt mer sekulariserat har kunskaperna om den kristna fastan bleknat samtidigt som insikten och kunskaperna kring den muslimska fastemånaden ökat genom invandringen av befolkning från muslimska länder. Inte sällan leder detta till att fasta är ett begrepp som kopplas mer till muslimer än kristna och att idén om vad fasta är hämtas mer från islamsk tradition än kristen. Här finns en utmärkt chans att både öva färdigheter och lära sig kunskaper. Låt eleverna använda den sista delen av lektionen till att jämföra de olika fastetraditionerna. Hjälp dem genom att ge dem några stödfrågor att hänga upp sina jämförelser på:

• Varför (fastas det)
• När (fastas det)
• Hur lång tid (fastas det)
• På vilket sätt (fastas det)

Be eleverna sätta fingret på både likheter och skillnader. Överlag kan man säga att orsakerna till att fastan är bitvis överlappande men att tiden och sättet på vilken fastan genomförs skiljer sig.

Om du som lärare ytterligare vill fördjupa övningen kan du välja att också be eleverna titta på skillnader på hur fastan nalkas – inom de olika grenarna av Kristendomen och Islam.