De abrahamitiska religionerna

Att undervisa om de abrahamitiska religionerna

Undervisa med utgångspunkt i tre lådor som innehåller föremål av religiös betydelse, samt lärarhandledningen av Dorothea och Fanny Rosenblad, ”Samma rötter, Abrahams barn i tre religioner”. 

• Tre Artefaktlådor (Judendom, kristendom och islam) med föremål av religiös betydelse.
• Lärarhandledning av Dorothea och Fanny Rosenblad, ”Samma rötter, Abrahams barn i tre religioner” Fondi förlag (2003).
• Abrahams släktträd finns i lärarhandledningen, eller som större plansch att beställa via Abrahams Barn på Sigtunastiftelsen (kostnad): Mejla: elisabet.mattizon-armgard@sigtunastiftelsen.se.

Förslag på lektionsupplägg

Lektion 1:

Man kan starta arbetet med lådorna på många olika sätt. Det är dock viktigt att eleverna ganska omgående får en bild av syftet med lektionerna; att vi ska hjälpas åt att se och förstå vad som är gemensamt för de tre religionerna judendom, kristendom och islam, utan att därmed blunda för skillnaderna. Det ska också göras tydligt att avsikten inte är att lyfta en religion över de andra – i det ska eleverna kunna känna sig helt trygga!

Jag brukar starta med att visa Abrahams släktträd. Visa varför de tre religionerna kallas ”abrahamitiska”; bland annat samma Gud, samma stamfader och flera gemensamma personer (uppmärksamma namnen på olika språk i släktträdet).

I de heliga skrifterna Tenakh (judisk bibel), Bibeln (kristen) och i Koranen (muslimsk) finns exempelvis:

• Abraham/Ibrahim, Sara, Hagar, Ismael/Ismail, Isak/Isaq, Moses/Musa.

För kristna och muslimer är även personer ur ”Nya testamentet” viktiga personer, exempelvis:

• David/Dawud, Salomo/Suleiman, Maria/Maryam och Jesus/Isa.

Ängeln Gabriel/Jibril förkommer också som guds budbärare vid flera viktiga tillfällen i de tre religionernas heliga skrifter. Det är han som uppenbarar sig för Maria/Maryan för att berätta att hon ska föda Jesus/Isa. Gabriel/Jibril är också den som uppenbarar sig för Muhammed för till exempel att berätta att han är Guds sändebud på jorden och berätta innehållet i Koranen.

Berätta om religionsstiftarna Moses (judendom), Jesus (kristendom) och Muhammed (islam) i kronologisk ordning och jämför med släktträdet och berättelsen om Abrahams familj.

Jag brukar berätta så lättsamt och vardagligt jag kan, samtidigt med stor respekt för, och uppmärksamhet på lyssnarnas personliga religiösa tro. Det är mycket viktigt att alla som lyssnar känner sig inkluderade och bekväma med berättelsen.

I lärarhandledningen finns många fler exempel på gemensamma rötter i de tre religionerna om exempelvis budord, profeter, änglar, gudstjänstlokaler, festdagar, uppenbarelser, berg och vandringar i en gemensam geografi. Den innehåller också många korta gemensamma berättelser som hämtats ur både de heliga skrifterna och från religiöst legendmaterial. Nedanstående berättelse har dock fungerat bra för mig som inledning när vi sedan arbetat vidare med det konkreta materialet i artefaktlådorna.

Abraham/Ibrahim levde tillsammans med sin fru Sara i ett stort hushåll med flera tjänare. De längtade mycket efter ett litet barn och åren gick, men Sara blev äldre och äldre utan att bli gravid. När hon till slut hade blivit hela 80 år var de mycket olyckliga och Sara sa till sin man:

– Jag har funderat, Abraham. Det verkar inte som att jag kommer att få något barn och åren går. Jag vill att du går till Hagar, vår tjänarinna, och skaffar ett barn med henne. Hon är ung och stark och ert barn kommer att växa upp här i vårt hus. Det är nog den enda lösningen.

Abraham gjorde som Sara hade föreslagit och Hagar födde en son som fick namnet Ismael/Ismail. Men… det märkliga var att i samband med att det lilla barnet föddes upptäckte Sara att hon trots sin ålder väntade barn. Så, efter nio månader föddes Abrahams/Ibrahims andra son som fick heta Isak/Isaq.

Ganska snart blev Sara svartsjuk på Hagar och övertalade Abraham att köra ut Hagar och Ismael/Ismail ur huset. Det gick ändå bra för Hagar och Ismael/Ismail och efter lång, lång tid föddes deras släkting profeten Mohammed (peka samtidigt på släktträdet).

Isak/Isaq som var lillebror växte upp tillsammans med sin pappa Abraham/Ibrahim och sin mamma Sara. Isak/Isaq fick så småningom barn som fick barn osv. (peka på släktträdet). Så föddes Moses/Musa som finns med i den judiska Bibeln (Tenakh), den kristna Bibeln (gamla testamentet) och i Koranen.

För judar är Moses/Musa mycket viktig. Jesus/Isa är släkt med Moses/Musa (peka på släktträdet). Han är en person som är viktigast för kristna. I Bibeln finns det berättelser om hans liv (nya testamentet) och religionen kristendom har fått sitt namn efter honom, eftersom han också kallas för Kristus. Både Abraham/Ibrahim, Moses/Musa och Jesus/Isa finns också med i Koranen som viktiga personer, men det är profeten Mohammed som är viktigast för muslimer.

Lektion 2 till 4:

Så är det dags att presentera det konkreta materialet i artefaktlådorna. Det kan göras i ett jämförande sammanhang där föremålen i de tre lådorna visas samtidigt, men jag har föredragit att fokusera på endast en låda i taget.

Det är viktigt att inleda ”låd-lektionerna” med att hålla ett litet etiskt och moraliskt ”förmaningstal”. I varje låda finns det föremål som har mycket viktig betydelse för den som är troende och av det skälet kräver låd-lektionerna särskilda regler och stor uppmärksamhet av vuxna i klassrummet. Tänk därför igenom innan lektionen hur du som ansvarig pedagog på bästa sätt kan organisera lektionen praktiskt. Vilka elever ska sitta nära lådorna och vilka behöver hjälp med att ta det lugnt inför undersökandet av föremålen? För mig har det varit samma sätt att tänka praktiskt inför dessa lektioner, som inför studiebesök på exempelvis utställningar och museer med värdefulla saker.

Jag brukar berätta att sakerna som vi tillsammans ska titta på är mycket värdefulla och viktiga för den som tror. Det är därför som varje sak har fått en egen liten påse med nummer i den färgen som är betydelsefull i den religionen (blå-judendom, lila-kristendom o grön-islam). Visa ett eller högst två föremål i taget, berätta utifrån förteckningen i lådan om föremålet och hur det används. Skicka runt det och låt eleverna få hålla i det och känna på det. Påminn om att föremålen är ömtåliga och viktiga för den som tror.

Ge exempel på hur till exempel Koranen ska behandlas eller att man inte använder nattvardskalken hur som helst, när du visar lådorna. Om du vill berätta mer om religiösa artefakter i olika religioner kan du med fördel läsa mer ur boken som finns i varje låda: Simon Sorgenfrei, Den religiösa artefakten, Symboler från sex religioner, Fondi förlag (2010).

På webbplatsen Abrahams Barn kan du läsa mer om konfliktförebyggande pedagogiska program. Sidan är politiskt och religiöst obunden och omfattar kulturmöten och språkutveckling samt FN:s konvention om barnets rättigheter.