Introduktion till InnoCarnival – så kommer ni igång
InnoCarnival är en möjlighet för barn och elever att utforska, påverka och bidra till lösningar för framtiden. Oavsett om du arbetar i förskolan, grundskolan, anpassad skola eller gymnasiet, kan du anpassa arbetet utifrån gruppens ålder, intressen och förutsättningar.
En bra start är att låta barnen eller eleverna bekanta sig med det material och resurser ni kommer att använda – till exempel arbetsboken, bildstöd och kreativa material. Förklara att arbetsboken och de andra materialen kommer att vara ett stöd genom hela processen och hjälpa dem att utforska sina idéer på olika sätt.
Berätta också vilken lärprocess ni kommer att följa, och om det finns ett särskilt tema eller case att arbeta med. Genom att rama in arbetet tydligt blir det lättare för barn och elever att förstå syftet, vilket i sin tur ökar deras engagemang och delaktighet.
Förklara att InnoCarnival handlar om deras idéer – om det de tycker är viktigt för framtiden. Barn och ungas tankar står i centrum. Alla har en röst och en möjlighet att påverka, och InnoCarnival bygger på demokratiska arbetssätt där varje idé räknas.
Förklara att InnoCarnival handlar om deras idéer och att varje individ har en röst och en möjlighet att påverka. InnoCarnival bygger på demokratiska arbetssätt – alla får bidra med sina tankar och perspektiv, vilket skapar en mångfald av lösningar och idéer.
Ni kan också prata om Malmö som en hållbar och rättvis stad, och om hur innovation – oavsett om det är något stort eller litet – kan vara ett sätt att bidra till positiv förändring. Utforska tillsammans vad innovation kan betyda. För yngre barn kan det handla om att förbättra något i vardagen eller miljön omkring dem. För äldre elever kan det handla om att utveckla nya lösningar på samhällsutmaningar. Det viktiga är att idéerna har betydelse i sitt sammanhang.
Ge gärna exempel från tidigare innovationer, både från elever och svenska uppfinnare. Det hjälper barn och elever att se att också deras idéer kan bli verklighet. Uppmuntra dem att vara nyfikna på varandras styrkor och fundera på hur de tillsammans kan bidra till innovationsarbetet.
Om det passar gruppen, kan du också introducera InnoCarnivals sexstegsmodell för innovationsarbete – SKAPAR’N: att identifiera ett problem, undersöka behovet, utveckla idéer, skapa prototyper, presentera lösningen och utvärdera. Modellen kan anpassas och förenklas beroende på ålder, men skapar en röd tråd i arbetet som är lätt att följa.
På vägen är det viktigt att betona vikten av kreativitet, samarbete och mod. Innovation handlar om att prova, misslyckas, tänka om och prova igen. Barn och elever ska känna att deras idéer har värde – att deras arbete kan göra skillnad, på riktigt.
Avsluta gärna introduktionen med att prata om slutmålet: en innovationskarneval där barn och unga från hela Malmö samlas för att visa upp sina lösningar, inspirera varandra och besökare. Klasser i grundskola och gymnasie kan – om de vill – delta i en tävling. Det ger en tydlig riktning för arbetet och något att se fram emot tillsammans.
Så vägleder du steg för steg
 |
1. Problem – stöd barn och elever i att enas kring en utmaning att arbeta med Oavsett om du arbetar i förskolan, grundskolan eller gymnasiet, börjar innovationsarbetet med att identifiera ett problem eller en utmaning som känns meningsfull. Det kan handla om något barnen eller eleverna upplever i sin vardag, något de ser i närmiljön, eller något större i samhället eller världen. Syftet är att väcka engagemang och skapa en förståelse för att deras idéer kan göra skillnad. |
Om ni utgår från ett färdigt case, introducera det på ett inspirerande och tillgängligt sätt. Finns inget förbestämt case, kan du stötta gruppen i att formulera ett eget problem att arbeta med. I äldre åldrar kan det handla om samhällsutmaningar kopplade till Agenda 2030, medan det i yngre åldrar kan vara något som rör leken, relationerna eller förskolans miljö.
För att fördjupa förståelsen kan ni arbeta i par eller grupper och reflektera tillsammans. Vilka problem påverkar oss? Vilka påverkar andra? Vilka är viktiga för framtiden? Övningar som hjälper till att sätta ord på tankarna och lyssna på varandra gör det lättare att enas kring ett gemensamt fokus.
Pedagogens roll och stöd – oavsett skolform:
-
Skapa trygghet och struktur: Var en guide genom processen genom att tydligt rama in arbetet, anpassa stöd och förväntningar efter gruppens ålder och behov, och skapa ett klimat där alla idéer får ta plats.
-
Väcka nyfikenhet: Ställ öppna frågor som hjälper barn och elever att tänka fritt och brett kring vad ett problem kan vara. Uppmuntra dem att utgå från sin egen vardag och sina egna erfarenheter.
-
Lyssna in och förstärk delaktighet: Hjälp gruppen att se sambanden mellan olika tankar och perspektiv. Lyssna aktivt och lyft fram varje individs bidrag i samtalet.
-
Koppla till omvärlden: Visa hur deras frågor och funderingar hänger ihop med större sammanhang, som hållbar utveckling, demokrati eller barnkonventionen – på ett sätt som känns relevant utifrån deras ålder och förutsättningar.
-
Stärk känslan av meningsfullhet: Påminn om att deras idéer har betydelse – oavsett om det handlar om att förbättra leken på gården eller lösa samhällsutmaningar kopplade till de globala målen.
 |
2. Undersöka – fördjupa förståelsen tillsammans När barn och elever får undersöka ett problem på djupet händer något viktigt – deras förståelse växer, och engagemanget stärks. Det här steget i innovationsarbetet handlar om att samla in kunskap, ställa frågor och vara nyfiken på hur människor, miljöer och samhällen påverkas. Syftet är att lägga en stabil grund inför nästa fas: att skapa lösningar som gör skillnad. |
Hur undersökandet ser ut varierar beroende på ålder och sammanhang
I förskolan kan det handla om att samtala om egna upplevelser, utforska miljön eller ställa frågor till varandra. I grundskolan och gymnasiet kan det innebära att göra intervjuer, observationer eller sökningar på nätet – ibland i samverkan med externa aktörer.
Det viktiga är att barnens och elevernas egna upptäckter får ta plats. De blir utforskare i sitt eget lärande, och deras insikter blir drivkraften framåt i innovationsprocessen.
Pedagogens roll och stöd – oavsett skolform:
-
Skapa en nyfiken kultur: Hjälp barnen och eleverna att formulera frågor och funderingar. Vad vill vi ta reda på för att förstå problemet bättre?
-
Introducera undersökande arbetssätt: Anpassa metoderna efter gruppens mognad – det kan vara allt från lekfulla samtal till systematiska observationer eller digital informationssökning.
-
Stöd i att tolka och samtala om det de upptäcker: Hjälp dem att sätta ord på sina insikter. Vad har vi lärt oss? Vad överraskade oss? Vilka nya frågor väcks?
-
Lyft kopplingar till omvärlden: Visa hur deras undersökningar hänger ihop med större frågor – som hållbarhet, inkludering och samhällsutveckling – på ett sätt som känns begripligt och relevant.
 |
3. Idéutveckla – släpp loss kreativiteten!
Nu är det dags att låta barnens och elevernas idéer ta form! Efter att ha undersökt ett problem eller en utmaning får de i detta steg börja fundera på hur man kan lösa det. Det handlar om att våga tänka stort, fritt och tillsammans. Idéutveckling är en lekfull och undersökande fas där fantasin får ta plats. Syftet är inte att hitta den perfekta lösningen direkt, utan att öppna upp många möjliga vägar framåt. |
Så kan idéutveckling se ut i olika åldrar:
-
I förskolan kan barnen få rita sina idéer, bygga med klossar, leka fram lösningar eller berätta högt för varandra vad de tänker. Vad skulle göra leken roligare? Hur kan vi ta hand om vår gård bättre?
-
I grundskolan kan eleverna göra idéstormar i grupp, använda post-it-lappar för att samla tankar, skissa på lösningar eller skriva berättelser om hur framtiden kan se ut med deras innovation. Vad skulle kunna hjälpa någon i vårt kvarter? Hur kan vi minska matsvinnet i skolmatsalen?
-
På gymnasiet kan eleverna ta hjälp av designmetodik, jobba med framtidsscenarier eller ta in perspektiv från samhället genom att intervjua användare. Hur kan vår idé bidra till ett mer hållbart Malmö? Hur kopplas den till Agenda 2030?
Pedagogens roll – oavsett skolform:
-
Skapa ett idévänligt klimat: Påminn om att alla förslag är välkomna – även de galna! Det är ofta där de mest innovativa tankarna börjar.
-
Lyft gemensamt lärande: Be barnen och eleverna att bygga vidare på varandras idéer, ge varandra feedback och fundera över hur flera lösningar kan kombineras.
-
Gör kopplingar till de globala målen. Fråga: Vem hjälper den här idén? Hur bidrar den till en bättre värld?
 |
4. Prototypa – ge idéerna form Nu är det dags att gå från tanke till handling. I detta steg får barn och elever omvandla sina idéer till något konkret – en prototyp, en första modell av deras innovation. Det kan vara en fysisk modell, en ritning, en digital presentation – eller något helt annat. Det viktiga är inte perfektion, utan att testa, experimentera och utveckla sin idé vidare. Att bygga en prototyp hjälper barn och elever att konkretisera sina tankar och se hur idén fungerar i praktiken. Det skapar också nya insikter: Vad fungerar? Vad behöver förbättras? Vad blir nästa steg? |
Pedagogens roll – oavsett skolform:
- Uppmuntra utforskande och mod: Prototypandet handlar om att våga testa – även när resultatet inte blir som tänkt. Visa att det är okej att misslyckas och att varje försök ger nya lärdomar.
- Tillåt variation i uttryck: Låt barn och elever själva välja hur de vill visualisera sin idé. Det kan vara byggmodeller, teckningar, rollspel, berättelser eller digitala lösningar.
- Tillhandahåll material och ytor: Ge tillgång till återvunnet material, bygglådor, ritpapper eller digitala verktyg – och skapa en miljö där det är okej att klippa, klistra och testa.
- Ställ utforskande frågor: Fråga: Vad vill ni att prototypen ska visa? Hur kan ni förbättra idén? Vad skulle en användare tänka?
- Lyft lärande: Synliggör de färdigheter barn och elever tränar här – som kreativitet, problemlösning, samarbete och uthållighet.
 |
5. Pitcha – Presentera er idé på ett engagerande sätt Att ha en bra idé är en sak – att kunna förmedla den är något helt annat. I det här steget får barn och elever öva på att berätta om sin innovation på ett tydligt, engagerande och övertygande sätt. Det kallas att göra en pitch. Genom att formulera sin idé för andra, träna på att stå inför en publik och använda ord, bilder och berättelser, utvecklar barnen och eleverna både kommunikativ förmåga och självförtroende. Det handlar om att göra sin röst hörd och visa: ”Det här har vi tänkt – och därför spelar det roll!” |
Pedagogens roll – oavsett skolform:
- Skapa en trygg och nyfiken miljö: Presentation inför andra kan kännas stort. Hjälp till att sänka tröskeln genom att betona att det handlar om att dela, inte prestera perfekt.
- Använd övningar som stöd: I elevhäftet finns övningen ”Pitcha er innovation” (s. 34), som steg för steg hjälper barn och elever att bygga upp en enkel och tydlig presentation.
- Låt uttryckssätten variera: Berättelser, rollspel, bilder, sång, prototyper, filmer – pitchandet kan se ut på många sätt, beroende på ålder och grupp.
- Träna tillsammans: Låt grupperna pitcha för varandra och ge återkoppling. Vad var tydligt? Vad gjorde presentationen intressant?
- Knyt an till verkligheten: Påminn om att en bra pitch kan göra att en idé når fler – och kanske blir verklighet!
 |
6. Utvärdera – Reflektera och förbättra Avslutningsvis är det viktigt att barnen eleverna reflekterar över vad de har lärt sig, både om ämnet och om innovationsprocessen. |
Stärk barn och elevers lärande genom hela innovationsprocessen
Som pedagog har du en viktig roll i att stärka barns och elevers lärande genom hela innovationsarbetet. Oavsett om du arbetar i förskolan, grundskolan eller gymnasiet handlar det om att ge dem stöd att utforska, förstå och fördjupa sina idéer. Ibland kan det innebära att pausa processen för att fokusera på kunskapsområden som fördjupar förståelsen – exempelvis språk och kommunikation, naturvetenskap, teknik eller samhällsfrågor.
I förskolan kan det handla om att skapa utrymme för samtal, undersökande lek och observationer av närmiljön, medan det i grundskolan och gymnasiet kan innebära att söka information, genomföra intervjuer eller använda digitala verktyg. Det viktiga är att barnens och elevernas frågor och behov får styra lärandet. Genom att koppla deras idéer till ämnesinnehåll och centrala mål, fördjupas inte bara kunskaperna – också engagemanget växer.
Att arbeta i flera steg – att arbeta iterativt
Innovation är en process som utvecklas över tid. Det handlar sällan om att hitta rätt lösning direkt, utan om att våga testa, reflektera och förbättra sina idéer steg för steg. Ett sådant arbetssätt – att arbeta iterativt – stärker barns och elevers förmåga att hantera utmaningar, tänka flexibelt och se värdet i att lära av sina misstag.
Oavsett ålder eller skolform är det värdefullt att skapa en kultur där det är tillåtet att pröva sig fram. I förskolan kan det betyda att barnen får bygga, rita eller leka fram lösningar flera gånger. I grundskolan och gymnasiet kan det innebära att elever provar olika prototyper eller testar hur en idé tas emot. När feedback ses som en naturlig del av processen, blir det också lättare att ta nästa steg och utveckla idén vidare.
Lärandet ligger i processen – inte bara i resultatet
Det som barn och elever lär sig under innovationsarbetet är ofta större än den färdiga idén. Förmågor som kreativitet, kommunikation, samarbete och problemlösning är centrala delar av processen och behöver få ta plats i både undervisning och bedömning.
Som pedagog är du med och synliggör detta lärande. I förskolan sker det ofta genom samtal, dokumentation och reflektion i grupp. I skolan kan det innebära formativ bedömning, loggböcker eller samtal där eleverna själva sätter ord på sitt tänkande. När barn och unga upplever att deras lärande uppmärksammas – inte bara slutprodukten – växer också deras motivation, självkänsla och tro på den egna förmågan att påverka sin omvärld.
anton.daag
Spara som favorit
Du måste logga in för att kunna spara som favorit.