Gå direkt till innehållet

I det här materialet får barnen upptäcka äpplet och äppelträdet på många olika sätt. Här finns fakta, undersökningar och aktiviteter där barnen får utforska, samtala, mäta, skapa och smaka. Varför inte låta eleverna följa äppelträdet genom årstiderna, undersöka äpplets egenskaper eller baka något gott?

 


Äppelfakta

Äpplet är det mest odlade fruktträdet i världen och sägs härstamma från Kina. I Sverige finns det ungefär 3,5 miljoner äppelträd med över 200 olika sorter. I världen finns det över 7500 (!) olika sorter. Om man äter ett äpple om dagen skulle det ta 20 år att prova världens alla sorter.

Det finns huvudsakligen tre typer av äpplen; sommaräpplen, höstäpplen och vinteräpplen. Namnen avslöjar när på säsongen de är mogna att plockas. Gemensamt för de olika sorterna är att de alla blommar under maj och juni med vackra vita och rosa blommor.

Äpplet tillhör familjen rosväxter. Eftersom blommans pistill har fem märken blir kärnhuset femrummigt (ett fåtal äpplesorter har fyra kärnrum, exempelvis rött duväpple). I varje rum bildas en eller två kärnor. I början är de blekgula och övergår sedan till brunt när äpplet är moget.

Miniuppgift: Dela ett äpple och räkna hur många rum just det här kärnhuset har.

Olika äppelsorter har olika namn så som Alice, Agnes, Frida, Fredrik, Lovisa, Jonathan, Bodil och William. De vanligaste sorterna i Sverige är Aroma, Ingrid-Marie, Cox Orange och Discovery.

Miniuppgift: Hur många äppelsorter kan klassen namnet på? Har någon i klassen samma namn som någon av äppelsorterna?

Enligt Bondepraktikan bör alla äpplen vara plockade senast den 16 oktober. Viktigt är att de blir plockade innan frosten kommer, för att sedan förvaras så att man kan njuta av dem länge. Äpplets dag firas dock några veckor innan de ska vara plockade – den 25 september.

 


Äppeluppgifter

Här hittar du olika äppeluppgifter som du kan jobba med i och utanför klassrummet.

 

Dokumentera ett äppelträd under olika årstider

Om ni har ett äppelträd i närheten av förskolan kan ni besöka det under olika årstider. Dokumentera vad ni ser genom att till exempel fotografera eller låta barnen rita trädet. Prata om vad som har förändrats sedan förra besöket: Hur ser grenarna, bladen, blommorna och äpplena ut? På så sätt kan ni följa trädet och äpplenas livscykel från årstid till årstid.

 

Vem bor i äppelträdet?

Ta med er luppar och undersök vilka små djur som i äppelträdet. Titta noga på stammen, barken, grenarna och bladen. Kanske hittar ni myror, spindlar, skalbaggar eller andra småkryp?

Prata om det ni hittar. Var på trädet hittade ni djuret? Vad tror ni att det gör där? Använder det trädet som bostad, gömställe eller kanske för att hitta mat?

Räkna gärna hur många olika djur ni hittar.

 

Gör en fågelmatare

Material: äpplen, ståltråd, syl, kottar och eventuellt pinnar

Förbered uppgiften genom att göra hål rätt igenom äpplena med sylen. Klipp ståltråden i lämplig längd. Låt barnen ta en ståltråd och börja med att fästa en kotte i ena änden av tråden. Den kommer då att fungera som ett stopp, så att inte äpplet åker av. Trä på ett äpple. Vill ni ha flera äpplen på samma tråd kan det vara en idé att fästa fast en pinne mellan varje äpple, så att fåglarna har någonstans att sitta medan de äter. Avsluta tråden genom att göra en ögla högst upp. Häng upp fågelmaten i ett träd.

 

Hur långt är ett äppelskal?

Material: äpple, potatisskalare, linjal, måttband, sax och papper

I den här utmaningen får barnen träna på problemlösning genom att uppskatta, mäta, jämföra och prova olika lösningar.

Gör så här:

  • Steg 1: Håll fram äpplet och fråga barnen: Hur långt tror ni att äppelskalet är om vi skalar av det i en enda lång remsa?
  • Steg 2: Dokumentera barnens olika hypoteser.
  • Steg 3: Skala äpplet försiktigt runt, runt och försök få skalet så långt och sammanhängande som möjligt.
  • Steg 4: Hur kan man ta reda på hur långt skalet blev? Låt barnen föreslå olika sätt att mäta och prova er fram. Använd till exempel en linjal eller ett måttband.
  • Steg 5–6 passar lite äldre barn
  • Steg 5: Dela in barnen i par eller mindre grupper. Ge varje grupp ett A4-papper och en sax. Utmaningen är att klippa eller riva pappret så att det blir en enda sammanhängande remsa som är längre än äppelskalet.
  • Steg 6: Jämför gruppernas pappersremsor med äppelskalet. Vilken blev längst? Prata om hur grupperna gjorde och vilka lösningar som fungerade bäst.

 

Flyta – sjunka

Material: en balja med vatten, äpplen, en vass kniv, papper, sax och små pinnar

Börja med att låta barnen undersöka om ett äpple flyter eller sjunker. Innan ni lägger äpplet i vattnet får barnen gissa vad de tror kommer att hända. Varför tror de så?

Prova sedan tillsammans. Flyter äpplet eller sjunker det? Dela äpplet i två delar och låt barnen fundera igen: Vad tror ni händer nu? Flyter ett halvt äpple också?

Gör sedan små båtar av äppelhalvorna. Fråga barnen om båtarna behöver segel för att flyta.

Vill ni, kan ni sedan göra segel till båtarna. Rita och klipp ut ett litet segel av papper. Stick en pinne genom pappret upptill och nedtill och sätt fast pinnen i äppelbåten.

Varför flyter äpplet?
Ett äpple innehåller mycket luft. Det gör att äpplet har lägre densitet än vatten och därför flyter.

 

Varför blir ett äpple brunt?

Vad händer med ett äpple när man delar det och låter det ligga framme en stund? Undersök tillsammans.

Dela ett äpple och titta på hur fruktköttet ser ut. Låt det sedan ligga framme en stund och titta igen. Har något förändrats? Låt barnen beskriva vad de ser och fundera över varför äpplet har blivit brunt.

Förklara att när äpplet delas kommer fruktköttet i kontakt med syret i luften. Då startar en reaktion som gör att äpplet blir brunt.

Se ”Det bruna äpplet” på URplay där Tiggy experimenterar med konservering och förklarar varför viss mat blir brun.

 

Gör ett ordträd

Låt barnen komma på så många ord de kan som hör ihop med äpple. Lek med olika kombinationer utifrån orden ”äpple” och ”äppel”.

Exempelvis: äppelpaj, äppelmos, äppelkärna, äppeldoft, äppeljuice.

Skriv eller rita orden som äpplen i ett stort gemensamt ordträd. När trädet är fullt kan barnen rita bilder till orden.

 

Vad väger ett äpple?

Ta fram några äpplen i olika storlekar och väg dem på en våg, ett i taget. Jämför vikten. Vilket äpple är lättast och vilket är tyngst?

Sveriges tyngsta äpple uppmättes i Malmö och vägde 735 gram. Lägg flera av era äpplen på vågen samtidigt och se om ni kan komma så nära 735 gram som möjligt. Hur många äpplen behövdes?

Världens största äpple vägde hela 1,43 kg. Hur många äpplen behöver ni lägga på vågen för att de ska väga som världens största äpple?

 

Smakundersökning

Material: några olika sorters äpplen, gärna i olika storlekar och färger

Skär äpplena i bitar och låt barnen smaka på de olika sorterna. Prata om hur de smakar. Är de söta, sura eller kanske både och? Är någon sort krispigare eller mjukare än de andra?

Låt sedan varje barn rösta på den äppelsort som hen tyckte bäst om. Räkna rösterna tillsammans och gör ett stapeldiagram som visar hur många röster varje äppelsort fick. Vilken sort fick flest röster? Vilken fick minst?

 


Recept

 

Kålrot och äpplemuffins

Här kan ni använda ett äppelmuffinsrecept som ni redan har och bara byta ut en del av äpplena till kålrot, eller någon annan rotfrukt ni vill prova. Om ni inte redan har ett favoritrecept kommer ett här:

Ingredienser

1 äpple

½ kålrot (beroende på hur stor den är)

4 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

1 tsk kanel

0,5 tsk salt

4 ägg

1,5 dl socker

1 dl rapsolja

 

Gör så här:

  • Sätt på ugnen på 200 grader.
  • Sätt ut muffinsformar på en plåt.
  • Skala både äpplet och kålroten.
  • Riv äpplet grovt och riv kålroten fint.
  • Knäck äggen i en bunke och häll i socker.
  • Vispa socker och ägg pösigt.
  • Blanda alla torra ingredienser i en annan bunke och häll över i äggsmeten tillsammans med äpple, kålrot och rapsolja. Blanda ihop till en jämn smet.
  • Fördela smeten i muffinsformarna.
  • Grädda mitt i ugnen i ca 10 minuter.

 

Torkade äppelchips

2–3 äpplen

kanel

Gör så här:

  • Sätt ugnen på 80 grader.
  • Kärna ur äpplena och skär dem i 2–3 mm tjocka skivor.
  • Sprid ut era äppelringar på en bakpappersklädd plåt.
  • Torka i ugnen i 3–5 timmar. Öppna ugnsluckan då och då för att släppa ut fukt. Tiden för torkning varierar beroende på äpplenas tjocklek, ugnen och hur du vill ha dina torkade äppelringar. Använder ni varmluftsugn kan ni ha flera plåtar inne samtidigt.
  • Smaksätt med kanel.

Tips! För att på ett enkelt sätt kunna pudra kanelen över äpplena kan ni använda er av en tesil.

Ett alternativ är att lufttorka äppelringarna vilket man gjorde förr. Trä dem på en pinne eller ett snöre med lite mellanrum mellan skivorna och häng upp dem på en torr och luftig plats. Det tar längre tid än i ugnen, men sprider en god äppeldoft i rummet.

 

Äppelmos

1 kg äpplen

1 dl vatten

2 dl strösocker

 

Gör så här:

  • Skala och skär äpplena i bitar.
  • Lägg i en kastrull tillsammans med vattnet.
  • Koka tills äpplena är mjuka, ca 15 minuter.
  • Mosa äpplena och rör ner sockret. Koka upp på nytt.
  • Om ni inte ska äta moset på direkten häller ni över det varma moset i väl rengjorda glasburkar. Sätt på lock på burkarna.
  • Låt burkarna svalna och ställ sedan in i kylen.

Miniuppgift: Får moset olika färg beroende på vilken sorts äpple ni använder? Vilken krydda skulle vara god att smaksätta moset med?

 

Gott mellanmål

Bulle med bulle är känt hos många men har ni provat äpple med äpple?

Gör så här:

Ta två äpplen. Det ena skivar ni, ungefär i en centimeter tjocka skivor. Det andra äpplet river ni med ett rivjärn. Hur tunt riv ni vill ha är en smaksak, så prova och se vilket ni föredrar. Lägg lite av rivet på en äppelskiva och smaka. Kanske ett av de enklaste mellanmålen som ger en oväntad smakupplevelse.

Fundera på vad det är som gör att rivet smakar och upplevs olika från det skivade äpplet.

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.