Gör språkkartläggningar

Varför ska vi göra språkkartläggningar?

Språkkartläggningen görs för att personalen ska kunna följa alla barns språkliga förmågor, men också för att fånga vad som intresserar och engagerar barnen. Syftet är att få ett underlag för att utforma undervisningen och anpassa stöd och utmaningar efter barnens behov och förutsättningar. Syftet är även att följa barnens språkliga utveckling och se hur den kan stimuleras. Kartläggningen kan exempelvis användas för att utifrån barnens behov och förutsättningar göra gruppindelningar, välja lämpliga böcker och identifiera viktiga fokusord. Den utgör också ett viktigt underlag för att planera och följa upp aktioner.

Vad ska den lokala ledningsgruppen göra?

• Planering: Besluta när och hur kartläggningen ska göras, till exempel i början och slutet av varje termin, eller för ett visst antal barn varje vecka eller månad. Det gäller även samtal med vårdnadshavare om deras barns språkande.
• Dokumenthantering: Säkerställ att dokumenten förvaras på ett säkert sätt och i digital form, på ett sätt som underlättar överföring när barnen byter avdelning.
• Förberedelser: Gå igenom språkkartläggningens olika delar med all personal och diskutera vad de olika begreppen betyder för er. Lyft alla frågor som dyker upp och se till att de besvaras.
• Ansvarsfördelning: Bestäm vem som ska genomföra kartläggningen – bara förskollärare eller hela arbetslaget.
• Organisering av tid: Organisera tid för att dokumentera kartläggningen, till exempel under avdelningsreflektionen eller på förskollärarens planeringstid.

Vad ska personalen göra?

• Kartläggning: När det är dags att kartlägga barnens språkförmåga, skriv inte alltför kortfattat utan beskriv allt av relevans som uppmärksammats. Bestäm veckan/veckorna innan vilka barn som ska kartläggas, så att dessa barn kan filmas lite extra. Då finns mer material att utgå från för att förtydliga hur barnet kommunicerar både verbalt och icke-verbalt, vilka språk barnet använder, om barnet förstår instruktioner, vilka böcker som är intressanta, hur barnet berättar osv. Kom ihåg att ange datum för när kartläggningen genomförts.
• Samtal med vårdnadshavare: Använd stöddokumentet till vårdnadshavarna i samtal om deras barns språkande. Dokumentet kan skickas hem i förväg eller användas som grund för frågor under samtalet. Samtalen är av betydelse oavsett barnets modersmål.
• Digital lagring: Spara materialet digitalt på planerat sätt.

Praktisk övning: Välj ett barn att kartlägga och öva på att beskriva barnets språkliga förmågor detaljerat. Diskutera sedan i grupp hur ni kan förbättra era observationer och beskrivningar.

Diskussionsfråga: Hur kan vi säkerställa att språkkartläggningen verkligen speglar varje barns individuella utveckling?

Öppna filen i ett nytt fönster.

Öppna filen i ett nytt fönster.

Öppna filen i ett nytt fönster.