Sokratiska samtal – samtal på lika villkor

Av: Catarina Walles

Syfte

I de sokratiska samtalen lär vi oss att lyssna på andra och träna på att alla får vara med och göra sin röst hörd. Det är också viktigt att vi tränar på att skilja på sak och person. I samtalet och diskussionerna ska alla ges möjlighet att lyssna, förstå och att våga testa idéer, även om du inte vet om de håller eller inte, men du vill testa. En lekfull och kanske lite utmanande atmosfär gynnar samtalet och att testa nya idéer. Det är bra om eleverna hämtar sina exempel från vardagen och hur den är, snarare än hur de tycker att den borde vara.

Det viktiga är hur vi i samtalen och diskussionerna ändrar vårt sätt att tänka och tänker i nya tankebanor vilket ger oss nya tankar. Detta kan också göra att vi vågar börja tänka annorlunda, även i vår vardag.

Det är viktigt att eleverna vet vilka regler som gäller vid samtalen och att alla respekterar varandra. De regler som ska vara med är hämtade från Alf Ahlberg och Sokrates:

När du förbereder dig, som samtalsledare eller deltagare, är det viktigt att du ställer frågor där du är nyfiken på att få ett svar på och att få veta vad de andra tycker. När samtalet väl är igång och alla tycker lika, ta ditt ansvar och försök hitta motargument så att samtalet kan fortsätta. Om du inte förstår vad någon i gruppen menar så var inte rädd för att ställa frågor och be eleverna förklara vad de menar. 

Vanligtvis är det elever som brukar vara tysta som kommer med kritiska och granskande frågor. Det handlar om att vara öppen, beredd att tänka om och tänka nytt, släppa sina förutfattade meningar och idéer.

Som samtalsledare är det viktigt att leda, men inte lägga sig i ett samtal som fungerar. Metoden kräver att läraren/samtalsledaren är en aktiv lyssnare och frågare, dessutom klarar av att släppa sitt ego.

Samtalsledarens roll är att hålla samman gruppen och se till att alla får komma till tals. Ställ frågor när det blir tyst och få igång gruppen.

Om någon kommer med odemokratiska kommentarer kan samtalsledaren avbryta och fråga var eleven hittar underlag för det hen framför.

Om eleverna inte kan hålla sig till de gemensamma reglerna, inte kan förtydliga sina åsikter eller avbryter ett pågående samtal så avbryter samtalsledaren. Likaså om någon gör grimaser som att himla med ögonen. Reglerna finns för att värna den sociala tryggheten i gruppen, vilket är viktigt för att alla ska våga komma till tals.

Om metoden

Det här är en metod med öppna frågor och dialog. Det är en metod där tankar ska förhandlas, testas och tolkas, ibland kanske flera varv. Det handlar om att våga prova och att inte vara den som sitter med alla de rätta svaren och vad är ett rätt svar? Genom att arbeta med sokratiska samtal där ingen sitter med de rätta svaren kan gruppen utveckla sitt kritiska tänkande och möta andras tankar, spegla dem med sina egna tankar.

Det sokratiska samtalet har två processer som pågår samtidigt: en samtalskultur där alla respekterar varandra och en intellektuell och utvecklande process. Det är ett samarbete som för dialogen vidare.

I de öppna dialogerna med andra människor med nyfikenhet får vi bättre språkförståelse eftersom vi lär oss fler ord. Detta innebär också att vi får lättare för att läsa och en nyfikenhet för att lära och läsa ytterligare.

Det här är en metod med öppna frågor och dialog. Det är en metod där tankar ska förhandlas, testas och tolkas, ibland kanske flera varv. Det handlar om att våga prova och att inte vara den som sitter med alla de rätta svaren och vad är ett rätt svar? Genom att arbeta med sokratiska samtal där ingen sitter med de rätta svaren kan gruppen utveckla sitt kritiska tänkande och möta andras tankar, spegla dem med sina egna tankar.

Det sokratiska samtalet har två processer som pågår samtidigt: en samtalskultur där alla respekterar varandra och en intellektuell och utvecklande process. Det är ett samarbete som för dialogen vidare.

I de öppna dialogerna med andra människor med nyfikenhet får vi bättre språkförståelse eftersom vi lär oss fler ord. Detta innebär också att vi får lättare för att läsa och en nyfikenhet för att lära och läsa ytterligare.

Förberedelse

Innan lektionen börjar är det viktigt att alla elever skriver ner sitt mål med lektionen, som att “idag ska jag komma med ett motargument som utmanar mina och gruppens tankar”. Eller för den tysta eleven “idag ska jag våga säga vad jag tycker två gånger”.

De ämnen, idéer, bilder och texter som kan diskuteras är många. Du kan som samtalsledare för gruppen ta upp ett tema ni arbetar med i skolan. Eller få eleverna att reflektera kring en bild/foto/målning som fått dig att reagera på något sätt. Även matematiska problem kan ge intressanta samtalsämnen:

Vid skolans årliga utflykt fick tre grupper i uppgift att blanda till juice.

Så här blandade de:

”Räkna ut vilken juice som är mest koncentrerad.”

Vad händer med diskussionen i gruppen om du som samtalsledare byter ut frågan till:

”Vilken blandning smakade mest apelsinigt?”

Samtalsledaren har ett stort ansvar för att samtalet kommer i gång, vilket inte alltid är så lätt. Det gäller att ha tänkt igenom frågan ordentligt, kanske fundera ett varv till, så att det blir en inledning som gör att arbetet i gruppen sker i en konstruktiv och utmanande riktning.

Ann S Pihlgren ger i sin bok “Sokratiska samtal i undervisningen” förslag på inledande frågeformuleringar som är bra att ha med sin innan man är trygg som samtalsledare:

Avsluta alltid lektionen med att eleverna får gå tillbaka och se på sin planering och kommentera om de känner att de nått upp till de mål de satt för dagens samtal eller inte. Be dem gärna att också tänka igenom och motivera varför/varför inte de nådde sina mål. 

Planerar ni att arbeta med sokratiska samtal under en längre tid, till exempel genom att läsa en gemensam bok. Då kan en personlig skrivbok till varje elev rekommenderas. I den kan de skriva före och efter varje tillfälle och där kan de vid projektet/läsprojektet slut se sin egen progression.

Tips är att inte hålla på för länge. Runt 20-40 minuter är lagom innan gruppen känner sig trygg med arbetssättet och varandra.

Förslag på böcker

Folksagor

Gripe, Maria: ”Agnes Cecilia”

Jansson, Tove: ”Det osynliga barnet”

Jansson, Tove: ”Vem ska trösta knyttet?2

Lindgren, Astrid: ”Boken om Pippi Långstrump”

Lindgren, Astrid: ”Bröderna Lejonhjärta”

Lindgren, Astrid: ”Mio, min Mio”

Rey, Margret: ”Pricken”

Sagosamlingar

Wahldén: ”Falafelflickorna”

Werner: ”Vi är inte vänner”

Nyfiken och vill läsa mer

Opsis, Barnkultur om barnkultur för vuxna Nr 2 2015

Pihlgren, Ann S: ”Sokratiska samtal i undervisningen”

Lärportalen, Skolverket