Gå direkt till innehållet

Uppdatering av resurs: Den 26 mars 2019 röstade EU-parlamentet igenom ”Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphovsrätt på den digitala inre marknaden” som denna resurs handlar om. Fortsätt att använda resursen som avsett men avsluta med att faktiskt titta på det fattade beslutet och reaktionerna på detta.

Den 12 september 2018 tog EU ett stort steg mot ett nytt sätt att reglera Internet i Europa i och med att parlamentet röstade igenom förslaget med den sexiga titeln ”Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphovsrätt på den digitala inre marknaden” Nu väntar ytterligare manglingar och beslut i ministerråd och parlament under våren 2019. Men vad innebär beslutet som inte diskuterats så mycket i Sverige, i praktiken?

I denna resurs ges eleverna både en chans att orientera sig lite i vad det är för ganska omfattande reglering av Internet som föreslås och också träna förmågan att bedöma texter och källor eftersom olika källor kan beskriva samma sak på väldigt olika sätt.

 

 

Om resursen

 

Förankring

Resursen ”Striden om Internet…”  –  utgår från samhällskunskapens  centrala innehåll under rubriken ”Information och kommunikation” och ”Beslutsfattande och politiska idéer” och från svenskämnets centrala innehåll  under rubriken ”Informationssökning och källkritik.”

 

Fördjupning

Det finns flera andra resurser som också kretsar kring källkritik. Se till exempel arbetsområdet Läraren som epostade betyget till wikipedia. 

 

 

FÖRBEREDELSER FÖR LÄRAREN

Läs igenom artiklarna som ligger länkade här i resursen. och sätt dig själv in i förslaget till direktiv som EU lagt fram. Fundera särskilt igenom de olika perspektiven som finns att betrakta: upphovsrättshavarnas perspektiv och det maximalt oreglerade/ocensurerade Internets perspektiv.   Om du tänker dig att eleverna ska få försöka besvara frågor i grupp så förberedd för klassen lämpliga grupper.

 

GENOMFÖRANDE:  Samma händelse – två olika beskrivningar

Dela in klassen i två delar. Låt ena delen läsa artikeln i svenska Yle (motsvarigheten till SVT/SR) och den andra delen av klassen läsa artikeln från kultursidorna i GP . Gå runt medan eleverna läser och erbjud dig att svara på frågor om det är något som de inte förstår. När alla har läst klart och känner att de förstått så ta en enkel omröstning i klassen. Frågan är : är det nya direktivet för upphovsrätt på den digitala marknaden bra?

Gissningsvis (fast den kan en ju aldrig helt säkert veta) ser du nu en viss skillnad i åsikter beroende på vilken artikel eleverna valt. Yles rapportering är avgjort mycket mer positiv till lagstiftningen och dess rubrik är utformad på ett mycket subjektivt sätt. Artikeln i GP är avgjort mycket mer negativ till lagstiftningen och rubriken är utformad på ett likaledes subjektivt sätt.  Om eleverna känns engagerade och någotsånär insatta i frågan kan du till och med be dem ha en liten kort debatt – varför är förslaget bra – respektive dåligt.

Om det finns en sådan tydlig skillnad i hur eleverna röstar så be eleverna fundera på varför det finns en skillnad. Troligtvis kommer de att att spåra olikheterna till källan. Så då blir nästa naturliga fråga: hur kan två tidningars rapportering av samma händelse (omröstningen i EU-parlamentet) resultera i rapportering som är så avgjort olika? Det som hänt har ju hänt – fakta är ju fakta – så hur kan artiklarna berätta om samma sak på så olika sätt? Låt eleverna byta artiklar och läsa den andra av artiklarna de inte valt. Be dem sedan fundera på vad det är som är skillnad mellan de båda artiklarna. Introducera en tredje artikel från DI som ger ytterligare jämförelse och nyans.  Hjälp dem  också med lite olika perspektiv:

  • Vad säger det om det faktiska förloppet (omröstningen)?
  • I vilket ramverk presenteras lagstiftningen (vad syftar lagstiftningen till att lösa)?
  • Hur tolkar de lagstiftningens konsekvenser?
  • Vem/vilka citerar artikeln och vad har dessa att säga?
  • Hur presenteras materialet (rubriker, språkligt)?

Jämför artiklarna tillsammans i klassen. Om det hjälper så skriv upp de olika perspektiven på tavlan/skärmen och be eleverna kommentera de olika artiklarna under varje rubrik. Om du ytterligare vill fördjupa uppgiften kan du också be dem läsa wikipedias inlägg om direktivet och be dem fundera på hur detta inlägg presenteras och jämföra det med tidningsartiklarna – vad är skillnaderna? Här kommer de troligtvis se att det är en tydlig skillnad på hur artiklarna beskriver det faktiska förloppet (faktiskt och korrekt återgivet i artiklarna) och hur lagstiftningen sätts i sitt sammanhang och tolkas (stora skillnader i hur det återges.) Här är det lämpligt att följa upp med en diskussion kring hur mycket av samhällsfrågor – politik och ekonomi – som just handlar om tolkningar, och hur detta sedan kan ge upphov till konceptet filterbubblor (det vill säga att vi konsumerar nyheter och information vinklade för att passa vårt eget perspektiv på världen).

 

GENOMFÖRANDE: Vad kan detta lära oss kring läsande av nyheter generellt

Avsluta med ett moment där du ber eleverna dra slutsatser av övningen kring upphovsrättsdirektivet. Gör en EPA där de först enskilt, sedan i grupp och sedan i helklass ger råd till sig själva och andra elever kring vad en behöver tänka på när en läser nyheter. Renodla och sammanfatta sedan de råd som ni i klassen kommer fram till, skriv ut och layouta (eventuellt i samarbete med en bildlärare) och sätt upp fysiskt i klassrummet eller bifoga som fil i elevernas gemensamma filarea – så att de kan komma till baka till råden och repetera vid behov.

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.