Det finns ingen tid att vila eller att sörja brustna illusioner och förhoppningar. Vi har inte valt det här, men våra motståndare har på riktigt tvingat in oss i en existentiell kamp om vår kulturs och vår nations överlevnad. Det finns bara två val, seger eller död. Det finns bara en väg och det är framåt…”

Dagen efter valet 2018, då SD fått knappt 18% av rösterna men ändå luftade stor besvikelse i sociala medier på grund av långt mycket högre förhoppningar, skriver partiets chefsideolog Mattias Karlsson ett inlägg på sin öppna Facebook-vägg. Citatet ovan är en del av detta inlägg. Det är ingen tvekan om allvaret i Mattias ord. Det pågår en existentiell kamp om vår kulturs och nations överlevnad. Mattias citat ackompanjeras av målningen ”Regementets kalk” målad av  den kände nationalromantisk målaren Gustaf Cederström, vars mest kända verk är Karl XII:s likfärd.

I denna resurs har du som lärare Mattias Karlssons citat och bilden, vars copyright gått ut, och kan med hjälp av detta skapa en lektion i historiebruk. Vad vill Mattias Karlsson säga? Vilka historiska paralleller vill han dra med sina ord, sitt Churchill-citat och sitt val av bild? Vilken är målgruppen och vad vill han få dem att känna? Vilket är hotet han pratar om? Vem står kampen mot? På vilket sätt kan nationen gå under? Frågorna är många.

 

Förankring

Resursen ”Seger eller död – historiebruk i praktiken” utgår från historieämnets centrala innehåll under rubriken ”Hur historia används och historiska begrepp”.

 

Fördjupning

Det finns flera andra resurser som också kretsar kring allmänna historiebruk. Se till exempel arbetsområdet ”Det historiska mingelpartyt”.

 

FÖRBEREDELSER FÖR LÄRAREN

Ta fram och läs Mattias Karlssons citat och bild som ligger bifogad här i resursen. Fundera själv på vilka relevanta historiska kopplingar som finns att göra och leta fram fram andra historiska citat som ekar av samma språkbruk. Det råden ingen brist på kungar och despoter i modern tid som talar på samma sätt men självklart ligger det nära till hands att söka nationalsocialistiska eller kommunistiska texter när ämnet kommer in på kulturkamp eller nationens överlevnad. Vill du riktigt slå på trumman kan du med en enkel Youtube-sökning hitta klipp ur filmer som Braveheart eller The Patriot som ekar samma känsla. Om du i avslutningen av resursen också vill göra en parallell till annat historiebruk sök upp valfri vänster- och/eller liberal text (På ETC eller varför inte på EXPO) som drar paralleller mellan dagens alternativhöger och mellankrigstidens Nazism. Förbered också ett antal frågor som kan ställas till eleverna – eller använd de som jag bifogar. Om du tänker dig att eleverna ska få försöka besvara frågor i grupp så förberedd för klassen lämpliga grupper.

 

GENOMFÖRANDE:  Redigerat citat

Börja med att redigera ut alla tids- och lokalreferenser ur texten (årtal, hänvisningar till EU-val eller till landet Sverige – de avslutande Churchillcitaten) och läs sedan texten i någon form av tidlös och lokallös kontext för eleverna. Fråga dem vem de tror det är du citerar eller – om det är svårt – från vilken tid citatet härrör. Oddsen är goda att eleverna kopplar orden till någon av ledarna under andra världskriget: Hitler, Stalin eller Churchill. Dels för att orden är så bombastiskt svulstiga och dels för att det märks att det är sagt av någon som upplever att de står inför en titanisk kamp – där nationens överlevnad står på spel. Kanske kommer eleverna att söka källan än längre bak i tiden: till någon av de stora upphöjda kungarna i historien: Karl XII, Gustav II Adolf, Gustav Wasa, Charlemagne, Henry V  eller kanske till och med Kung Arthur (fiktiv men ändå).  Eventuellt finns det ju också någon eller några i klassen som är så samhällsintresserade att de faktiskt plockat upp nyheten om Mattias Karlssons citat och korrekt identifierar den.

När eleverna fått gissa och motivera vad i texten som fått dem att koppla den till vilken historisk person de nu kopplat den till, så läs citatet i sin helhet – med val-, EU- och årtalsreferenserna intakta. I detta läge torde eleverna (eller några i alla fall) troligtvis identifiera det som en SD-produkt, även om de inte nödvändigtvis känner Mattias Karlsson vid namn. Dags att gå till nästa steg.

 

GENOMFÖRANDE: Analys av citatet

I detta moment tittar ni tillsammans på citatet utifrån de frågor som du som lärare satt ihop. Skriv frågorna på tavlan eller projicera på skärm. Exempel på frågor som skulle kunna diskuteras:

  • På vilket sätt är Sverige illa ute?
  • Vid vilka andra tillfällen i historien har vi varit riktigt illa ute?
  • Vilka gånger har det sett helt hopplöst ut?
  • Vilka främmande stater har Sverige varit ockuperade av?
  • Vad är en fogde och vilka utländska fogdar har förtryckt befolkningen?
  • När attackerades vi?
  • När stod vi ensamma mot Europas stormakter?
  • Vilka är de brustna illusionerna och förhoppningarna som vi behöver sörja?
  • Vem har valt det här (underförstått den kamp som tvingats på oss)?
  • Vilka är våra motståndare?
  • På vilket sätt hotas vår nations överlevnad?
  • På vilket sätt riskerar vi att dö?

Ge eleverna lite tid att fundera på frågorna och finna historiska svar och paralleller – enskilt eller i grupp. Gå runt och prata med eleverna medan de jobbar och hjälp dem i rätt riktning om de tycker uppgiften är svår.

Gå sedan igenom frågorna gemensamt i klassen och ta diskussionen kring dem. Har Sverige någonsin stått ensam mot Europas stormakter till exempel (tveksamt, va – eventuellt en tolkningsfråga under 30-åriga kriget).

När frågorna till texten är utredda – gå vidare till nästa del: historiebruk.

 

GENOMFÖRANDE: Historiebruk

Inled detta moment med att förklara historiebruk som koncept för dina elever – om de är obekanta med det sedan tidigare – eller ta detta som ett lämpligt tillfälle att repetera konceptet. Historien är ständigt något vi tolkar utifrån vår moderna kontext och olika grupper kommer alltid att använda historien för att finna stöd för sina egna idéer och egna handlande.

Titta nu på Mattias Karlssons citat utifrån ett historiebruks-kontext. Vem är hans målgrupp? Varför väljer han det språk han gör? Vilka känslor vill han väcka och vilka konsekvenser kan dessa känslor får när de väl är väckta? Vilka historiska syftningar gör Mattias Karlsson i sin text? Vilket Sverige vill han dra paralleller till och varför? Vad vill han säga med att använda just Churchills text och Gustaf Cederströms målning?  Här kan du som lärare behöva led dina klass om de inte är så vana vid att fundera kring historiebruk – eller så kan du göra det till en självständig övning – om de har jobbat mycket med historiebruk tidigare.

 

GENOMFÖRANDE: Är SD de enda som sysslar med historiebruk?

Plocka avslutningsvis fram något av de otaliga exemplen som länkar alternativhögern av idag med trettiotalets fascister – eller kanske någon av de uttalanden från idag som länkar dagens vänster med kalla krigets kommunister – och visa att historiebruk av denna sort ofta används, antingen för att peppa den egna målgruppen (som i Mattias Karlssons fall) eller för att misstänkliggöra sina motståndare genom att koppla dem till historisk ondska på olika sätt.

 

GENOMFÖRANDE: Mattias Karlsssons citat och Gustaf Cederströms målning

 

Spara som favorit

Du måste logga in för att kunna spara som favorit.