Lektion:
Mitt drömsamhälle i ett kryss

Detta är det moment som inleder arbetsområdet och här hoppar du med fördel rakt in i övningen utan att känna att du måste presentera hela arbetsområdet först. Detta är momentet som förhoppningsvis väcker intresse och får eleverna att sätta sig upp i stolarna. När övningen sedan är klar och ventilerad i klassen kan du gå över till presentation av arbetsområde, genomgång av pedagogisk planering etc.

Förbered

Förbered momentet innan lektionen genom att på det sätt som fungerar bäst för dig göra koordinatsystemet tillgängligt för uppgiften med eleverna. Ett sätt är att skriva ut den analogt och dela ut till varje elev men jag rekommenderar att istället projicera den på en whiteboard och låta alla elever kryssa direkt på tavlan.

Genomför

Oavsett hur du förbereder dig: inled lektionen med att göra koordinatsystemet bifogat till denna lektion tillgängligt för alla elever. Förklara vad de olika axlarna innebär och exemplifiera för att det ska bli tydligt för eleverna. Be sedan eleverna med hjälp av ett kryss placera ut vilket sorts samhälle de själva skulle föredra. Sammanställ sedan resultatet och presentera det för eleverna (om det redan är gjort på whiteboarden i klassrummet är resultatet ju redan sammanställt och presenterat). Hjälp eleverna att dra relevanta slutsatser utifrån var det satt sina kryss.

I detta moment följer ni upp övningen från momentet tidigare ”Frihet eller omhändertagande”.

Förbered

Förbered momentet innan lektionen genom att (vid behov) sammanställa elevernas kryss från det tidigare momentet. Se också till att du vet hur du gör för att kunna rita in i koordinatsystemet där eleverna har satt sina kryss. Bifogad till momentet är  tre bilder av koordinatsystemet som kan användas som underlag för diskussionen. De visar vad som är äta kakan – ha kakanzonen, vad som är skitsamhällezonen och vad som är en mer rimlig zon.

Genomför

Visa upp elevernas samlade kryss på tavlan. Diskutera den samlade bilden av alla kryss. Be eleverna fundera kring vad de ser. Av erfarenhet brukar kryss på denna sorts övning hamna i övre högra kvadranten – där merparten ligger i den undre delen av denna fyrkant (vilket väl ganska mycket är ett tecken på att vi bor i Sverige och att barnen blir formade av sin omvärld). Gissningsvis hamnar 10-30% av kryssen I den övre delen av denna fyrkant – och dessa kryss är de som momentet ganska mycket bygger på. Genom att prata om dessa kryss kan vi prata om konceptet att man inte kan ha kakan och äta den samtidigt. Den översta delen av övre högra kvadranten är ju ett utopiskt samhälle som inte existerar. Det går inte att ha full (eller nästan full) individuell frihet samtidigt som man förväntar sig att staten ska ta hand om en. Frihet från skatt innebär ju givetvis att samhället inte kommer att ha de resurser som behövs för att ge all den omsorg som övre delen av övre högra kvadraten kräver (förutsatt att det inte finns en magisk lösning i stil med en kontrollerad, supervärdefull råvara som betalar för allt som som staten nyttjar för att bjuda alla på allt.) Total frihet innebär givetvis att staten inte ska kunna bestämma en massa saker över folk och då blir det givetvis omöjligt att få allt man vill ha. En individs totala frihet kan lätt krocka med en annan individs totala frihet.  Det är nu diskussionen om vad som är ett drömsamhälle kan börja på riktigt. (Bifogat till momentet finns en film om ”Tragedy of the commons” som illustrerar krocken mellan individens totala frihet och nytta kontra samhällets.)

De tre bifogade bilderna kan vara ett stöd i diskussionen. Skitsamhällezonen ligger längst ner i vänstra kvadranten – ett totalitärt samhälle helt utan omsorg (den raka motsatsen till det utopiska äta kakan ha kakan-samhället)  i vår tid närmast genomförd i Nordkorea. Det som ligger i mitten är någon form av mer realistiskt. Ju högre grad av frihet du vill ha som individ ju lägre omsorg får du räkna med.

Skulle kryssen som eleverna satt hamna väldigt långt ifrån varandra är det lämpligt och rimligt att höja frågan om hur svårt det är med konsensus i samhället. Om inte ens en grupp klasskamrater som gissningsvis ligger varandra nära i både ålder, uppväxt och bakgrund kan se lika kring vilken sorts samhälle som är eftersträvansvärt kan de ju bara tänka sig hur svårt det är när man pratar om ett helt land med skilda åldrar, bakgrund, etnicitet, religion och livserfarenheter.

När du känner att konceptet landat hos eleverna och de har en lite ökad förståelse i komplexiteten som uppstår när olika idéer om drömsamhället krockar – alternativt när diskussionen börjar gå lite på tomgång – så är det dags att gå till nästa moment.

Ett moment i vilket du som lärare guidar eleverna kring konceptet individuell frihet. Målet är att komplicera bilden av vad individuell frihet innebär i ett samhälle där vi alla är beroende av varandra. Om eleverna i momentets slut känner ”vad komplicerat allting blev nu” så har du lyckats. 

Förbered

Förbered lektionen genom att bestämma vilka konkreta exempel du vill jobba med. Tänk igenom hur du vill problematisera dessa exempel.

Genomför

Börja med att fråga eleverna vad de lägger in i konceptet ”personlig frihet”?  Be dem vara så konkreta som möjligt. Låt dem tänka i en minut eller så och lista sedan på tavlan de exempel de kommer med. Använd listan på tavlan för att sedan sätta fokus på en eller flera av de friheter de har som exempel. Av erfarenhet brukar listan innehålla exempel som:

• Att kunna bestämma över sin tid (gå upp/gå och lägga sig, vara hemma etc).
• Att kunna bestämma över sina pengar.
• Att kunna bestämma över sitt eget personliga utrymme (mitt rum etc).
• Att kunna bestämma över sitt utseende (sina kläder, sin stil).
• Att kunna bestämma över sin kropp (att inte bli kränkt, att kunna pussa på vem man vill etc).
• Att kunna bestämma över sin egen kärlek (och i förlängningen giftemål etc..
• Att kunna bestämma över sin egen berusning (röka, kröka, knarka).
• Att kunna bestämma över sin framtid (vad jag vill göra med mitt liv i längden).

Tacka för alla goda exempel och säg att du nu kommer att välja ut några som grund för fördjupad analys. Välj en eller flera och gå på djupet. Jag tar upp några nedan för att visa hur man kan göra.

Att kunna bestämma över sin tid

På ytan ett mycket rimligt krav. Någons sorts minimikrav för att ha frihet är väl att ingen säger till mig hur jag ska använda min tid?  Men hur gör vi då med den obligatoriska skolan? Den kräver ju att eleverna är på plats vid exakta klockslag dag in och dag ut. Är skolan en kränkning mot den personliga friheten och borde den i så fall bli frivillig? Vilken effekt skulle en frivillig skola ha? Och när är man gammal nog att ta del av denna personliga frihet? Är en åttaåring redo att bestämma över sin tid? En tolvåring? Eller är det så att denna sorts personliga frihet bara ska gälla ”vuxna” över 18?

Att kunna bestämma över sina egna pengar

Också mycket rimligt. Men hur ska vi då förhålla oss till att betala skatt och moms? Är skatt stöld som vissa hävdar? Borde individer kunna välja om de vill betala skatt (och i förlängningen ta del av samhällets service) eller ska de tvingas? Och om någon tvingas att betala skatt har de frihet över sina pengar då?

Att kunna bestämma över sina egen berusning

Denna punkt kommer ofta upp eftersom det finns ett drag av drogliberalism bland många tonåringar. Utan att gräva ner sig i det lite bakvända argumentet ”alkohol är tillåtet – varför inte cannabis” (istället för det minst lika rimliga – om inte rimligare ”cannabis är olagligt – varför inte alkohol” – som man nästan aldrig hör någon elev göra) så kan man bara titta på själva brukandet i sig. Är det bara individen som påverkas när de brukar? Om en individs individuella frihet leder till misär för andra individer (som i barn till missbrukare, till exempel) eller till stora kostnader för alla andra (som i kostnaden i form sjukvårdskostnader och polisiära kostnader på grund av alkoholkonsumtion) – är det personlig frihet då?

Med utgångspunkt från de exempel eleverna själva har skrivit upp har du förhoppningsvis fått till ett antal goda fördjupningar och rimligtvis har ni flera gånger hamnat i skärpunkten mellan vad som faktiskt är individens rätt att bestämma över och vad som är samhället. Detta är rimligt eftersom ”ingen människa är en ö” som John Donne skrev. En individs frihet att göra som den vill kan ju lätt krocka med en annan individs frihet och var går då gränsen? Om jag vill röka inne på min arbetsplats (luften är fri) och min arbetskamrat vill ha en rökfri arbetsplats (jag har rätt att andas bra luft) – hur ska det då hanteras? En vanlig princip är att min personliga frihet inte kan få gå ut över någon annan men då är det ju plötsligt en enorm massa människor man måste ta hänsyn till. Ska jag när jag går upp på morgonen inte få ta på mig deodorant eftersom det är tänkbart att jag under dagen träffar på någon som tycker att det är obehagligt med parfymerade dofter? Var går gränsen?

Driv diskussionen om personlig frihet så långt det går med bibehållet intresse från eleverna. När frustrationen över att det är ”omöjligt” att lösa dessa frågor är som störst är det lämpligt att lägga ner. Mission accomplished.  Avsluta med att säga att det är just sådana här frågor som politiker hela tiden måste lösa. Det är inget enkelt jobb och de som påstår det eller lägger fram enkla förklaringar till komplexa problem ljuger.