Lektion:
Kriminalvården

Ett moment i vilket du som lärare vänder och vrider på elevernas (ofta) mycket förutsägbara åsikter kring hur brottslingar ska behandlas.

Förbered

Fundera igenom momentet och vilka poänger du vill ha fram och vilken statistik du kan behöva använda för att göra dina poänger. Friska upp din kunskap om den svenska fångvården vid behov.

Genomför

Är det något enda område i SO där en kan förutsäga fördomsmässigt hur eleverna kommer att tycka och tänka är synen på kriminalvården en lämplig kandidat. Det är i min erfarenhet mycket ovanligt att elever inte opponerar sig mot hur svenska fängelser ser ut. För mycket hotell – för lite tortyrkammare är en generell fördom. Vatten och bröd-argumentet är vanligt. Att fängelsemat är bättre än skolmat är en annan. I sig är inte detta så konstigt. Många elever har mycket empati och kan lätt identifiera sig med brottsoffer och eftersom media tenderar på att koncentrera bevakningen kring viss spektakulärt osympatiska typer – mördare och våldtäktsmän – är det ju inte alls konstigt att förstå varför eleverna vänder sig mot att dessa inte behandlas hårdare. Utmaningen för lärare blir därför att både förklara och nyansera för att eleverna ska förstå tankegångarna bakom det svenska systemet. Några tänkbara saker som en skulle kunna tänka sig att lyfta fram:

• Insikten att det inte nödvändigtvis är maten eller hur obekväm sängen är som är det svåra i fängelsevistelsen – utan förlusten av frihet och självbestämmanderätt över den egna kroppen och tiden.
• En central tankegång är just att de människor vi spärrar in (och då potentiellt skulle kunna tortera och behandla sämre) ska en dag släppas ut i samhället igen och eftersom målet i slutändan är mindre brottslighet är det viktigt att tänka på hur behandlingen av brottslingen i kriminalvården påverkar detta mål  (”Verksamheten i anstalt ska utformas så att den främjar den intagnes anpassning i samhället och motverkar skadliga följder av frihetsberövandet. Anstaltsvistelsen ska från början inriktas på att vara en förberedelse för frigivningen” Kriminalvården 2011).  Eller förenklat: vad händer om vi förvandlar människor till djur i fängelset genom att behandla dem som djur?
• Vedergällning ingår inte som en viktig princip i det svenska rättssystemet. Individprevention och allmänprevention är en grej men inte vedergällning. Vår känsla av hämnd ska alltså inte tillgodoses. Varför vill inte staten hämnas? Vad hade hänt om vi hade hämnats mer?

Övning#1: Sitt ner, håll käft. 

Inled med att be eleverna sätta fingret på vad som är det värsta med skolan. Be dem försöka koka ner det i ett par korta punkter. Gissningsvis blir det en lista i stil med:

• För att en måste
• För att det är tråkigt
• För att en inte får bestämma själv
• För att miljön är pissig

Be eleverna fundera på hur de skulle känna om de var tvungna att gå i skolan dygnet runt – utan mobiler och datorer. Ständigt med någon som bestämde vad de kunde eller inte kunde göra – på den nivån att ett toalettbesök inte alltid var något de kunde bestämma över själv. Gissningsvis skulle de inte se detta som en lockande tanke. Konstatera att det just är detta som fångar vittnar om som besvärligt. Obekväma sängar och dålig mat i all ära men det är inte inte kunna bestämma över sig själv dag ut och dag in som är jobbigt.

Omsätt detta i en konkret övning med eleverna. En så kallad sitt ner, håll käft. Be eleverna sitta i snörräta rader. Inget prat tillåtet. Sätt igång en klocka. Efter drygt fem minuter av ingenting så ber du eleverna ställa sig upp bredvid bänken. Fortsatt tystnad. Låt dem stå i ytterligare tre minuter. Be dem sedan sätta sig ner igen. Ny femminutersperiod etc. Detta motsvarar ju inte kriminalvården på det sätt att våra fångar tvingas vara tysta långa perioder utan är snarare ett exempel på just monotonin och att inte själv kunna styra över sig själv.  Gissningsvis kommer det inte att gå så bra – elever har inte så mycket tålamod med tidssjok som fylls med ingenting och de har generellt inte disciplinen att vara tysta och göra som de blir tillsagda under långa tidsperioder. Bryt övningen när det blir lämpligt och be eleverna fundera på vad som skulle hända om de tvingades till den sortens inrutade liv dagarna i ända – och där en ovilja att lyda reglerna bar skulle leda till än mer inrutad och trist tid – isolering och annat. Kanske kan detta öppna elevernas ögon lite kring just inlåsningskonceptet och känslan av brist på frihet.

Övning#2: Varför agar vi inte längre barn i Sverige?

1966 införde Sverige et förbud mot aga. Då var detta nästan något unikt i världen och ansågs i stort vara en vansinnig idé från svensk sida. Idag har ytterligare 50 länder infört samma lagstiftning och summan ökar hela tiden. Be eleverna fundera på varför världen långsamt håller på att svänga i denna fråga. Varför slutar fler och fler länder låta det vara okej för föräldrar att slå sina barn? Det enkla svaret är att inga empiriska studier som visar på barnagas positiva effekter finns medan det finns gott om studier som visar på det motsatta (En En metastudie presenterad på Wikipedia analyserar 60 år av vetenskapliga studier om barnaga med slutsatsen att barnaga har en mängd nackdelar.  Diskutera elevernas teorier om varför barnaga långsamt håller på att försvinna i världen. Ha dock i tankarna att i klassrummet kan det mycket väl finnas elever som fortfarande är utsatt för barnaga och att du som lärare har anmälningsplikt om det finns misstanke om att barn far illa. Detta är med rätta ett känsligt ämne men samtidigt centralt för skolans värdegrund.

Koppla sedan diskussionen till kriminalvården. Varför plågar vi inte våra fångar – helt enkelt för att det inte finns några bra bevis för att det leder till bättre resultat i längden. Att plåga fångar handlar om vedergällning och det är inte en princip vi tillskriver vikt i Sverige – på empirisk grund.

Ett moment i vilket du som lärare låter eleverna följa upp diskussionen om kriminalvården genom att studera kriminalvårdens egen hemsida. 

Förbered

Förbered momentet genom att själv göra dig bekant med kriminalvårdens hemsida så att du både kan svara på frågor och rekommendera eleverna att utforska olika delar. 

Genomför

Förklara att kriminalvården är de som ansvarar för olika former av påföljder i Sverige: fängelse, frivård och så vidare. Be eleverna använda sina digitala resurser för att surfa in på den bifogade hemsidan. Be eleverna fundera kring följande frågor:

• Lyckas Kriminalvården att förmedla hur det ser ut i svenska fängelser och varför de tänker som de tänker?
• Lyckas Kriminalvården förankra  hur de har valt att göra saker i forskning?