Lektion:
Lektion 1: Vem är forskare?

Vilka förkunskaper har eleverna om en forskare? Vem är det? Hur ser han/hon ut?:

a) Låt eleverna skissa en bild över hur en forskare ser ut och vad han/hon gör. Skriv inga namn på skisserna. 

Rita på papper och sätt upp bilderna sätts på en vägg/läggs på ett bord. Fördelen med att visa bilderna är att det ger träning att visa sitt alster för andra då det blir ett underlag för ett gemensamt arbete. Det är upp till dig som lärare att avgöra om klassen är redo för ett sådant här moment.

b) Alla ritade bilder visas för eleverna och ni söker tillsammans efter gemensamma drag i bilderna.

c) Låt eleverna prata och diskutera med varandra. Se till att alla har några att prata med.

Exempel på frågor att ställa till eleverna då de har bilderna framför sig:

• Är det en man eller kvinna som förekommer mest?
• Är det provrör med i bilderna eller ej?
• Visar det att personen har ett aningen ”crazy” utseende”? Smäller det? Finns något i bilden som antyder till att forskaren sysslar med kemiska experiment?

d) Sammanställ karaktäristiska drag som framkommer i bilderna. Det kan du göra genom att ringa in på bilderna, skriva en lista på tavlan eller rita en ny bild med de karaktäristiska dragen på tavlan.

Eleverna väljer två filmer att titta på, på sidorna Vetenskapsfestivalen (se nedan) där forskare kort beskriver sin forskning och/eller Göteborgs Universitets sida.

I klassen kan ni tillsammans titta på ett första videoklipp på storskärm som du väljer. Du visar sedan Drive-dokumentet som du delar med eleverna. Du leder en demonstration om hur du vill att strukturen ska var i dokumentet (om elevnamn ska skrivas eller ej, om texten ska delas upp i rubriker ex vilken film som eleven refererar till). Därefter fortsätter eleverna på egen hand.

Efter varje film funderar eleven på vilken betydelse som forskaren, och forskningen, har på hennes egen nutid samt framtid. Eleven beskriver kortfattat vad forskaren pratar om i videoklippet.

(I nästa moment, 3, sker en uppföljning av detta moment: Texterna läses på storskärm tillsammans och respektive elev gör tillägg om hon/han önskar).

FÖRBEREDELSER FÖR LÄRAREN

• Gå igenom webbsidan först. Kontrollera var eleverna ska ställa sina frågor någonstans (du klickar på listan med ”Fråga om …”).
• Eleverna delas in i grupper (tre-fyra stycken per grupp) och presenterar sina beskrivningar och funderingar från moment 2.

LEKTIONSGÅNG

Sedan är det dags för eleverna att formulera frågor till forskarna vid Lunds Universitet. För att undvika att det bara ska handla om faktafrågor ge eleverna tips att också rikta in frågorna på exempelvis:

• varför de forskar och
• när de bestämde sig för att börja forska
• hur tidigare skolgång var d v s hur de var i skolan samt
• om det är något som eleverna vill lära sig mer om och om forskaren kan ge tips.

Läraren tittar igenom de olika ämnesområdena innan. Det är viktigt att veta var frågorna ska ställas på webbsidan det vill säga inom vilket ämne.

Visa webbsidan och var man ställer frågorna. Förklara i samband med detta orden zoofysiologi och geologi som förekommer i listan på ämnen.

I slutet av momentet lämnar eleverna in de frågor som de vill ställa till frågelådan och i vilket ämne. Du som lärare bestämmer om elevernas frågor ska skrivas in i det delade dokumentet eller på papper. Du kontrollerar sedan frågorna och beslutar under vilket ämne de ska ställas.

Svaren på frågorna från forskaren kommer att dröja. Därför ligger arbetet med svaren, i moment 4 som genomförs senare vid egenvald tidpunkt, då svaren erhållits.

Följande moment måste genomföras mycket senare än moment 3 i o m att det tar tid att erhålla svar från forskarna!

När svaren har erhållits är det dags att göra en uppföljning av frågorna, som skrevs till forskarna.

Grupperna tar reda på vilka svar de fick.

Eleverna visar och berättar om sina svar från forskarna. Du som lärare väljer att redovisningen sker i helklass eller halvklass (många elever är stolta över svaren och vill gärna redovisa, men där kan givetvis finnas motsatser).